MORGAN!



Micke var här och lämnade Morgan idag.
Morgan är nämligen min kompis som jag köpte utan att jag fick. Året var nog 2004.
Och för att jag skulle få hem denna så var jag tvungen att göra mig av med min kanin (som jag också köpte fast jag inte fick)
Jag hittade en tjej som hade haft kanin och som gärna ville ha min. Så han fick flytta till henne. Vilket var bra, för då fick jag träffa honom, plus att jag fick hem min Morgan.

Sjukt egentligen?
Min lilla Frasse!
Vi låg i sängen och kollade på tv och käkade popcorn. Men det är en annan historia.

Jag fick iallafall hem Morgan.
Jag var sexton år.




Som ni förstår så var det något av det bästa som hänt mig, nästan. Då min lilla aukustiska Ylva inte riktigt höll måttet.

Det dröjde inte länge innan jag startade ett band.
Vi hade replokal i Hässelby.

Det blev såklart mest blink182låtar. Och Guns n' Roses.

Vi var tre gitarrister, en trummis och en på bas.
Jag sjöng såklart.

Det lät säkert förjävligt men vi hade riktigt kul!

Dock var vårat band över när jag råkade bli tillsammans med den ena gitarristen.
Det höll inte sådär jättelänge och bandet var härmed historia.

Vi hette typ VIOLENCE. Enligt mig. Efter en blinklåt.

Det dröjde inte länge förrän jag träffade en ny kille. Nu snackar vi 2005 här.
Jag var en tight liten 18 åring och han var 23. Det gick rykten på skolan om att han var typ 40?
Ba okej.

2006 blev vi tillsammans och jag flyttade in hos honom.

Ganska tidigt i förhållandet ville han att jag skulle ta hem Morgan till honom.
Jag gick med på det.
Men jag ångrade mig ganska fort, då jag vaknade på morgonen av ett jävla plinkande jag inte stod ut med.
Skulle han spela hemma fick han oftast ha hörlurar, för det lät förjävligt.

2008 gjorde vi slut för att jag ville det.
Det var hårda tider ett tag men jävlar vad hela det året har gjort mig till en starkare person.

Och nu, snart fyra år senare är vi hur bra vänner somhelst.
Ja, vi var tillsammans, men det var ändå min bästa vän också.
Sånt slänger man bara inte bort. Folk får fan säga vad dom vill.

Och idag, fick jag hem honom igen. Han har varit hos honom sen jag lämnade lägenheten februari 2008.
Och han har tagit väl hand om honom! För nu lirar ju han i band! Och inte fan trodde jag det när jag vaknade till en strypt gitarr varje morgon inte.

Men övning - ger färdighet!



Öhm. Det var inte meningen att det skulle bli någon reklam för dom här, det är ju MIG det handlar om!
Men låt gå!

Så, Morgan. Välkommen hem!

Kommentera här: